"Mina drömmar befolkas av män som ser ut som Gabriel Byrne och pratar som Dick Van Dyke och kvinnor som ser ut som Sophia Loren men är dubbade med Helena Bonham Carter. Jag bryr mig inte om om uttalet är äkta. Jag kan inte förstå vad som är så bra med att vara äkta. Gammeldans är äkta. Är det inte en större utmaning att vara konstlad?"
(För att försvara tonårs-matilda så tycker jag fortfarande att det är en större utmaning att vara konstlad.)
Boken heter förövrigt Namedropper.